Nu jävlar är det dags att ta tag i bloggandet igen. Jag sprudlar av grejer jag vill dela med mig av, så nu kör vi!
Jag läste en asfrän roman av den libyske tuaregen
Ibrahim al-Koni,
Stenblödning. al-Koni skriver extremt fängslande om tuareger, mufflonfår, sufisk mysticism, profetior och mäktiga korrespondenser i världen. Det är poetiskt och vackert, och boken kan varmt rekommenderas. Den är den enda av hans böcker som är översatt till svenska, och finns att beställa från
förlaget Alhambra. Om man vill läsa mer av al-Koni får man vända sig utomlands, efter vad jag förstår är han rikligast översatt till tyska av alla språk.
Efter denna fantastiska tripp gick jag med i Alhambras bokklubb, eftersom större delen av deras utgivning verkar mäkta intressant. Det är lite tråkigt att de har hoppat på konspirationståget vad gäller USA/CIA/elfte september/Irakkriget och all den där sörjan, men det får man väl ta. Det verkar ju dessvärre inte finnas många islamvänliga organisationer som
inte gör det, men det hör inte hit och skall inte avhandlas här.
I varje fall så fick jag av Alhambra hem boken
Etruskerna av Dominique Briquel, och ni som känner mig vet ju att det där är sånt jag går i gång ordentligt på. Etruskernas "gåta" kanske inte är så jävla gåtfull egentligen, man känner ju till deras seder och har lyckats tyda språket hyfsat väl, men närapå förhistoriska
språkisolat med högtstående civilisationer är något av det häftigaste som finns.
Etiketter: 9/11, alhambra, CIA, etruskerna, historia, ibrahim al-koni, Irak, islam, språkisolat, USA